den 9 januari 2007

Parapsykologi från Lund

I gårdagens SvD fanns en intervju med Etzel Cardeña, innehavare av den omstridda professuren i parapsykologi och hypnos vid Lunds universitet. Artikeln fångade mitt intresse, dels för att den handlade om parapsykologi, men också för att det var Etzel Cardeña som i samband med en av de seanser som hölls på Stockholms stadsmuseum i höstas framträdde som en motpol till medierna, som skulle berätta om den forskning som fanns om liv efter döden. Som framgår av artikeln sade Cardeña att det inte finns några övertygande bevis för ett liv efter detta – men han passade också på att säga att det ”finns en hel del undersökningar som stödjer idén om tankeöverföring”. Själv är jag i vanlig ordning skeptisk.

I en rad intervjuer (Aftonbladet, Helsingborgs Dagblad, Salong K och Forskning och Framsteg) har Etzel Cardeña sagt att det finns tydliga bevis för att tankeöverföring, spådomar och psykokinesi (flyttande av föremål med tankekraft) fungerar. Han säger sig också själv ha varit med om övernaturliga fenomen, eller parapsykologiska upplevelser, som han själv kallar dem. Ett exempel är följande utdrag ur Aftonbladet-intervjun (reporterns fråga i fetstil):

Har du själv parapsykologisk (sic) förmågor?
Jag har varit med om händelser som kan beskrivas i parapsykologiska termer. Till exempel att jag drömt något på natten som sedan inträffat dagen därpå. Eller att jag tänkt på en person som sedan ringt mig i exakt samma ögonblick.

Etzel Cardeña är Europas enda professor i parapsykologi. I egenskap av det borde man kunna förvänta sig att han skall vara ordentligt påläst både inom vetenskaplig metodik, psykologi och parapsykologi. Hans replik ovan är därför förvånande.

Har det någon gång hänt att han drömt något som inte inträffat dagen därpå? Eller att han någon gång tänkt på en person utan att den har ringt honom i exakt samma ögonblick? Antagligen. När det gäller den här typen av fenomen har vi har en tendens att bara komma ihåg ”träffar” och att glömma ”missar”, vilket vilken psykolog som helst kan bekräfta. Och visst, sannolikheten att din väninna ringer precis när du tänker på henne är väldigt liten, men det ligger inget konstigt i att något osannolikt händer. Faktum är att osannolika händelser äger rum precis hela tiden! Det finns så väldigt många osannolika saker som kan hända att det blir väldigt väldigt sannolikt att någon av dem kommer att inträffa just idag.

Och just därför att de är osannolika lägger vi märke till dem. Däremot lägger vi ingen större vikt vid sannolika händelser (du tänker på din väninna utan att hon ringer till dig), och glömmer snart bort att det sannolika inträffade. Att Cardeña väljer att tolka sådana händelser som parapsykologiska tyder på att han inte är intresserad av att betrakta andra möjliga förklaringar till det han upplever än de övernaturliga, vilket är en mycket märklig ståndpunkt för en person som anser sig vara en seriös forskare. När man arbetar vetenskapligt hittar man inte utan anledning på nya förklaringar för sådant som redan förklaras av de beprövade modeller som man redan har. Att Cardeña misslyckas med att tänka vetenskapligt kring ett så enkelt och grundläggande problem kastar en skugga över all forskning han gör där mer avancerade komplikationer kan finnas.

I de olika intervjuerna säger Cardeña att det är synd att parapsykologer ses som ”ovetenskapliga och flummiga” och att det finns ”en lång rad kontrollerade studier som visar att [parapsykologiska] fenomen[...] existerar”. Cardeña har, som vi redan sett, uppvisat prov på ”ovetenskaplighet”. Hur är det då med de kontrollerade parapsykologiska studierna?

Parapsykologisk forskning handlar till stor del, för att låna beskrivningen från Skepdic.com, om att observera oförklarliga fenomen, till skillnad från mer konventionell forskning, som handlar om att förklara observerbara fenomen. Man letar efter statistiska avvikelser som inte kan förklaras med slumpen eller något naturligt fenomen. Om man hittar sådana anser man sig ha funnit bevis för tankeöverföring eller vad experimentet nu handlade om.

Den parapsykologiska forskningen har, ändå sedan den först dök upp på 1880-talet, kantats av bluffar, missförstånd, dåliga statistiska analyser och dålig vetenskaplig metodik – man har haft väldigt svårt att sätta upp kontrollerade experiment där felkällor kan uteslutas. Det har också varit vanligt att forskarna endast uppmärksammat experiment som man ansett vara lyckade, medan man struntat i samma experiment då de inte lyckats.

Till SvD-intervjun hör en liten faktaruta, som anger Nationalencyklopedin som källa, där följande står att läsa:
Den låga graden av upprepbarhet vid parapsykologiska experiment samt bristen på förklarande teori framhålls av kritiker. Disparata data stöder parapsykologiska hypoteser, men det vetenskapliga samfundet i stort har inte övertygats.

Observera: låg grad av upprepbarhet och disparata (motsägelsefulla) data. För att ett experiment skall accepteras av ”det vetenskapliga samfundet i stort” måste det kunna upprepas av andra, oberoende forskargrupper. För väldigt många parapsykologiska studier har så inte varit fallet, varför vi måste anta att det fanns något fel i det ursprungliga försöket.

Ett av parapsykologins problem är att många av dem som forskar på området själva är övertygade om att de kommer att observera parapsykologiska fenomen. Därför går de in i försöken med vissa förväntningar, och om man inte är försiktig kan det påverka försökens resultat. Ett bra exempel från konventionell vetenskap är N-strålarna, som en fransk fysiker trodde sig ha upptäckt i början av 1900-talet. Det visade sig att alltihop var ren inbillning. Det är långt ifrån enkelt att göra korrekta, dubbelblinda, randomiserade försök, och många parapsykologiska undersökningar faller på den punkten.

I gårdagens SvD-intervju nämner Cardeña den forskning som baserats på ganzfeld-protokollet som ett exempel på framgångsrik parapsykologisk forskning. SvD skriver:
Här en förenklad beskrivning: Man låter försöksperson A koncentrera sig på en bild. Försöksperson B sitter i ett annat hus, får välja mellan fyra olika bilder, och träffar rätt betydligt oftare än han eller hon borde, om det bara är slumpen som avgör.

Beskrivningen är inte helt riktig (till exempel har vanligtvis försökspersonerna befunnit sig i samma hus) men ger åtminstone en bild av vad försöket går ut på. Det stämmer också att de försök som har gjort vanligtvis har gett en större andel träffar än vad slumpen borde ge.

Ganzfeld-experimenten är några av de absolut intressantaste inom parapsykologin. De har varit ovanligt framgångsrika, men kritik har flera gånger riktats mot metodiken och fler experiment behöver utföras innan några definitiva slutsatser kan dras. SkepticReport har en stor meta-analys av experimenten, där all forskning på området sammanställs, engelska Wikipedia har en bra artikel om ämnet och The Skeptic's Dictionary har en mycket bra och uttömmande artikel om experimentens historia, metodik och eventuella brister.

Oavsett om ganzfeld-försöken är framgångsrika eller ej så belyser de dock ett vanligt fel inom parapsykologin – för korrelation är inte det samma som kausalitet. Det vill säga; bara för att två fenomen uppträder samtidigt betyder det inte att det ena beror på det andra. Även om man lyckas visas att person B väljer rätt bild oftare än vad hon borde så har man inte visat att telepatisk kontakt med person A på något sätt är inblandat i det hela. Man har bara visat att person B valde rätt oftare än vad man förväntade sig. Det kan finnas andra förklaringar – fel i metodiken, fusk, dålig slumpgenerering eller något helt annat som man inte känner till eller inte har tänkt på. Och många andra experiment tyder på att telepati inte fungerar. Om det visar sig att person B oftare väljer rätt måste parapsykologin vända sig till den konventionella vetenskapens arbetssätt – och jobba med att förklara ett observerbart fenomen. Så länge man inte framgångsrikt gör detta är det fel av Etzel Cardeña att säga att vi har några bevis för att tankeöverföring kan äga rum.


Andra bloggar om: , , , , , . intressant?

Etiketter: , ,

3 Comments:

Anonymous Nihonshu skrev...

Jättebra bloggpost!

den 10 januari 2007 12:54  
Anonymous Fredrik skrev...

Äsch. Så länge jag slipper skatta för krafset är jag glad. (Posten i Lund är ju finansierad av ngn dansk påg). LU sabbar ju bara sitt eget rykte med sådana här dumheter vilket ju är tråkigt.
Ett exempel på liknande humbug (och slöseri med våra pengar) är t.ex:
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13726228.asp

"Art is anything you can get away with" - M.McLuhan

Mors.

den 13 januari 2007 23:16  
Anonymous Traxy skrev...

Borde inte en skeptiker vara glad över att det finns parapsykologer som försöker förklara omstridda fenomen och företeelser med vetenskapliga metoder?

den 26 november 2007 18:28  

Skicka en kommentar

Länkar hit:

<< Tillbaka